Stäkets Fastighetsägare Förening SFF  78år 2022

Stäkets Historia

Välkommen till Almare Stäket sund. Nu om någonsin befinner Du Dig i händelsernas centrum, men Du kommer några århundranden för sent. Men det är betydligt trevligare i Stäket nu för tiden. På den kartan till vänster från 1801 kan Du se en del av de förändringar som har skett.

1801 års karta av Jeremias Lifman (LMV Gävle)

Under 1620-talet planerade man en stadsbildning här, och en liten koloni hantverksyrken växte upp öster om sundet. Det var ett liv och ett kiv med kockänkan Susanna

Krabbe ofta i huvudrollen. Nån riktig stad blev det aldrig - men man försökte i femtio år. Det

kallades då ”Stäks-Flechen” . Biskopsborgen från 1500-talet är nu bara en stor kulle där Du kan promenera, läsa informationsskyltar och äta picknick. På 1600- talet fanns två broförsök över sundet men efter hårda vårfloder gav man upp 1673. Det blev färja längre norrut till 1804. Greve af Ugglas lät bygga 1804 års bro och till minne av den goda gärningen finns här en Obelisk. Obeliskens text hyllade Gustaf IV Adolf vilket senare inte var passande, och texten byttes därför ut, vilket man ser spåren av.

På Stäketsholmen finns en liten bro - Svarta bron. Den första Svarta bron byggdes på 1850-

talet då Uppsala hamn ville minska strömmen i sundet med ett ”avlopp”. Än idag betalar

Uppsala hamn brons underhåll. Vid platsen för 1804 års vindbro som togs bort

1864, ligger nu en bensinmack för sjötrafiken. Här kan Du också fika medan Du tittar på den

livliga båttrafiken.

På Stäketsholmen har det funnits mycket mer än biskopsborgen. Här har också

funnits tegelbruk, fiskarstuga och före 1754 boställe för färjearren-datorn, till

exempel Erich Carlsson. Han själv och hela familjen dog i pesten 1710.

Längre bort finns bokskogen och Monument-holmen som är en underbar idyll.

Hitta den!

Den nuvarande landsvägen går precis vid den gamla färjeöverfarten. På 1720-talet byggde man till och med en särskild färja som bara fick användas av hovet. Den ordinarie färjan, som allmogen skulle använda, ansågs nämligen oduglig och livsfarlig! Uppe vid landsvägen står två pampiga minnesstenar (Ms)

från 1744 och 1769, till minne av olika kungligheters inresa i Stockholms län.

Färjearrendatorns bostad flyttades 1754 från Stäketsholmen till den här platsen och kallas numera Stäketsborg. Under hela 1700-talet var det färja här

uppe där landsvägsbron nu ligger. När 1804 års vindbro byggdes ca 200 meter söderut upphörde färjan. År 1864 byggdes en ny landsvägsbro här uppe vid

det gamla färjestället.

Järnvägen kom på 1870-talet och måste också tränga sig över sundet. Nu är bara de gamla brofästena kvar, och hålet i berget, för evigt. För bara några

årtionden sedan fanns här en värdshusbyggnad och en järnvägsstation.

I fjärran hörs det dova mullret från motorvägs-högbron som numera har ersatt de småskaliga broarna vid Stäket. Ibland här man också vinandet från den nya järnvägsbron. Något uppehåll i Stäket gör inte resenärerna på dessa snabba färdmedel. Dom märker kanske inte att de passerar Sveriges intressantaste sund.

Läs mer: Nordin, Stefan: Äldre kommunikationer. Järfällaboken II s292-310.

Källa: Nr 1 Sundets historia © ASKL 2004

Historien om SFF

Den mark, som villasamhället Stäket byggts på, var en del av Almarestäkets gods. Greve Gustaf Magnus Björnstjerna ärvde detta år 1889. Ar

1904 påbörjar greven avstyckning av sju "StäkethemmanI! . Försäljning sker till besuttna. Han vill skapa ett samhälle lik

nande Djursholm, men marknaden kan inte tillhandahålla tillräckligt många besuttna. De, som inte kan erlägga kontant betalning, kan få kredit

och betalar ränta och amortering direkt till greven på gårdskontoret. Gustaf Magnus Björnstjerna avlider 1942 och godset övertas av greve Carl

Björnstjerna. Den nye ägaren har större exploateringsplaner, som dock inte förverkligas. All mark säljs i stället till Tomtcentralen år 1947.

Läget är så här då man 1943 förbereder bildandet av vår förening: - Stäket är en del av Eds socken och kommun.

- Vägmarken ägs av godset, ingen sköter vägar och diken.

- Ett elektriskt distributionsbolag finns sedan 1917.

-.

Den 16 nov 1943 hålls ett första möte, sammankallat av james Rohdin. Till interimstyrelse väljs james Rohdin, ordförande, Nils Svensson, jarl

Bellinder, Carl Erik johansson och Rudolf Svensson. Hjalmar Dahlström och Artur Winbäck blir suppleanter; Olof Ramfelt och Gunnar Qviberg

revisorer med Vilhelm Hansson som suppleant. Den 9 december diskuteras bland annat stadgar och medlemsavgifter. Vid ett

möte i Stäketskolan den 26 januari 1944, där 67 av 77 medlemmar deltar, antas stadgar och bildas